Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
hvilande, och målet förvisades till konstitutionsutskottet.
Bomans yrkande mot Lallerstedt ogillades med 28 mot 19,
emedan det vore allt för sent väckt och icke borde upptagas, samt
erkände med 36 mot 10 L’s rättighet att vara riksdagsman.
Konstitutionsutskottet ogillade med 13 mot 10 talmannens
vägran. Bland reservanterna yttrade Munck af Bosenschöld:
"Detta är första gången sedan vårt nya statsskick infördesT
som, mig veterligen, ett riksstånd försökt sätta sig öfver högsta
domaremaMen; må det äfven blifva den sista." På’Riddarhuset
väckte utskottets memorial en lång och ytterst häftig diskussion,
under hvilken alla talare djupt beklagade utskottets
grundlagstolkning och vådan för samhället, om sådan princip vunne
burskap. Grefven af Ugglas hoppades att ett för vår lagskipnings
helgd så vådeligt missgrepp i vårt konstitutionella lif aldrig mer
måtte upprepas; hr von Ehrenheim, som vederlade utskottets
skäl, helsades med bifallsrop; frih. C. A. Baab beklagade på
det högsta att ett så vådligt betänkande kunnat utgå från
konstitutionsutskottet och uppmanade alla att ogillande
uppträda, ty om utskottets grundsatser finge passera, skulle i
stånden lätteligen misshagliga personer kunna utvoteras. Dalman
sade att samhället sväfvade i största fara: borgareståndets mening
med hela denna procedur vore ej svår att utfundera. Denna gång
hade man ej i kikaren att utvotera den, för hvars skull vägran
af proposition nu skett, utan man ville blott hafva ett
præju-dicat för framtiden, när det kunde blifva fråga om att
utvotera annan person, som väckt ståndets misshag. Frih. W.
F. Tersmeden kunde icke tanka sig större tvång, än att
riksdagsman, som tjenstgjort hela tre månader, skulle kunna af
sitt stånd helt plötsligt utvoteras, hvilket i intet annat land
kunde förekomma; och ville att samteliga riddarhusledamöter
skulle träda fram och till protokollet anteckna sitt ogillande.
I samma anda talade frih. v. Schulzenheim, grefve E. Sparre,
frih. Sprengtporten, hrr P. B. Tersmeden, R T. Cederschiöld,
grefve Björnstjerna, hr C. Tham m. fi.; men som landtmarskalken
icke skulle kunna göra propositiou om memorialets läggande ad acta
"med ogillande", skedde det sans phrase. Hos Presteståndet ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
