Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men denne var sängliggande sjuk och hälften af trupperna
voro genom brist och sjukdomar odugliga till tjänst.
Underhandlingarna fortsattes, men nu förklarade magistra-
ten, att staden ville vara kejsaren och riket huld och trogen
endast på det villkor, att den bibehölles vid sin gamla, väl-
fångna tyska frihet.
Två tusen svenskar under öfverstarne Brahe och Leslie
ankommo och nu började stralsundsboarne att med framgång
gå anfallsvis till väga mot de belägrande.
Allt hopp var därmed förloradt för Wallenstein att
kunna betvinga staden och han gaf Arnim order att upphäfva
belägringen under uppgift, att det skedde på hertigens af Pom-
mern enträgna böner.
Den 14 juli lämnade Arnim med sina sammansmälta
trupper lägret.
Den gången beto sig de kejserliga hundarna i tummen!
Företaget mot Stralsund var alldeles misslyckadt! Ha, ha, ha!
De fördömda papisterna!
- Du talar om Wallenstein, men du talar ju inte alls
något om konung Gustaf Adolf, hvilken Herren må beskydda
och välsigna, »farbror Invalid», sade en af flickorna.
- Kära stumpan min, svarade gubben, just nu har jag i
min berättelse kommit till den tidpunkt, då den svenska hjelte-
konungen stigit i land på tysk jord.
Jag har i det föregående skildrat orsakerna till och
fortgången af detta förödande krig, som ännu sargar vårt
arma land.
Stralsund begärde och erhöll konung Gustaf Adolfs hjälp
till sitt försvar, hvarigenom hjeltekonungens länge närda åstundan
att ingripa, utan att lik Kristian IV påtruga sin hjälp, uppfylldes.
Detta var emellertid ett verk ensamt af Sveriges store
och storsinte rikskansler, Axel Oxenstjerna.
Allt ifrån det han ingick på konungens plan att för-
flytta kriget från Weichselns sumpiga delta till Tysklands bör-
diga slätter, gingo hans bemödanden ut på, att tyskar skulle
förmås att infinna sig som hjelpsökande inför svenska tronen,
på samma gång han som allt ifrån underhandlingarne i Liibeck
framhållit, att icke krigs- och eröfringslystnad, utan endast den
H/eltekonungen. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
