Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- 514 -
evangeliskt-lutherska lärans räddning undan förtryck och undergång
är enda driffjädern såväl för hans konungs handlingssätt
som för Sveriges fortsatta deltagande i kriget.
Må vi nu uppsöka Gustaf Adolf på ön Usedom, där
han vid det hemska skenet från brinnande af kroaterna antända
byar och landtgårdar å Pommerns fastland upprättat ett befästadt
läger, beredd så väl till anfall som till försvar.
– Potsdonnerwettercreutzpappenheim!
– Hvad är det, »farbror Invalid?»
– För fan! Det kommer salt vatten i ögonen, när jag
tänker på, att jag inte fick vara med länge under Gustaf Adolfs
befäl! – Kort efter konungens ankomst till Tyskland, stötte
vi under en rekognoscering på en svärm »krabater» (kroater).
– Det blef slagsmål, förstås, och de fördömda krabaterna fingo
smörj och de, som inte fingo bita i gräset, jagades bort som
galna kattor . . . men på stridsplatsen med en stupad kroat till
hufvudgärd låg jag med afskjutet ben.
– Stackars »farbror Invalid».
– Ah, se så! Tala inte därom. – Wallenstein och Gustaf
Adolf stå mot hvarann här vid Niirnberg! – Hvem vet!
Kanske den gamle sönderskjutne krigaren ännu en gång kan
fälla en kroat. Stå, det kan jag! Skjuta kan jag också, men
springa kan jag inte. - Komma några kroater i ögonsikte
för mig och jag har en bössa till hands så – potsdonnerwettercreutzpappenheim!
– skola de bita i gräset, eller jag gå åt!
– Hvem tog upp »farbror Invalid»?
– Själfva borgmästaren i en liten stad i närheten.
– Jo, jag tackar!
– Det var en lustig ture, mån I tro. – Ha, ha, ha!
Jag mins, jag mins . . .
– Hvad mins du, »farbror Invalid»?
– Jo, borgmästaren hade helt visst inte mycket att lefva
af. – Hur det var med rättvisan i staden, kunnen I höra af
följande:
Borgmästaren hade tre rådmän, som tjänade blott för äran
och röstade ja eller nej, allt eftersom borgmästaren önskade.
Det bodde vid stadens storgata en krögare, rik och listig
som satan själf och för öfrigt mycket fallen för att processa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
