Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXV. Lifpagens bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 599 -
Hans maka, from och kärleksrik,
Ett fruktsamt vinträd varder lik;
Hans barn omkring hans bord också
Likt friska oljeplantor stå.
Själf står han lik en löfrik stam
På en gång djup och allvarsam
Och ser med fröjd sitt hus ooh land
Förkofras under Herrans hand.
Och när han sin välsignelse
Åt barn och barnbarn hunnit ge,
Han rik af dygder som af år
Med frid till sina fäder går.
När koralen var sjungen till slut, förrättade fältpredikanten
vigseln samt höll därpå till brudparet ett anslående tal, i hvil-
ket han bland annat sade, att bruden visserligen var smyckad
med krona och krans, men hennes skönaste prydnad var lik-
väl den bindel, som hon bar om sitt hufvud och hvilken
betäckte det sår, som hon erhållit, då hon räddade konung
Gustaf Adolf från att falla för mördarehand.
Därpå bad han en kort bön för konungen och för den
protestantiska sakens framgång.
Hurrarop följde och de båda nygifta fingo mottaga lyck-
önskningar.
Därefter spelade musiken åter upp en paradmarsch, då
konungen lämnade torget, rytteriet marscherade från torget
och folket skingrades.
De nygifta voro kallade till slottet, där de erhöllo penning-
belöningar för sin trohet, h var jämte konungen skänkte Frida
en fullständig uppsättning till ett marketenteri samt ett tält,
alldenstund hon på konungens fråga, om hon ville bli öfver-
skeppad till Sverige, svarade, att hon inte ville lämna sin
make utan önskade följa det småländska rytteriet som marke-
tenterska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
