Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXVII. När konungen stupat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 647 -
utan i fiendens land och att företaga ett vinterfälttåg mot
hertigen af Weimar.
General Suys, som stod med 7,000 man i öfre Österrike,
svarade på kejsarens befallning att gå öfver Innfloden, att
Wallenstein gifvit honom bestämda order att icke röra sig ur
stället.
Kejsaren klagade öfver, »att han fått en medregent och
icke vidare kunde fritt förfoga öfver sina egna stater».
Och då därtill kom, att han erhöll kännedom om Wallen-
steins hemliga underhandlingar, så var det helt naturligt, att
han skulle önska sig kunna afiägsna en så farlig tjänare.
Wallenstein blef äfven aflägsnad – han blef mördad.
Wallenstein hade en afton läst i stjärnorna tillsammans
med astrologen Seni och hade med honom en lång under-
handling om en stjärna, som bådade fara för Wallenstein.
Men efter denna faras aflägsnande skulle Wallenstein lyckas i
allt, påstod astrologen. Wallenstein påstod motsatsen och gick
därefter lugnt till hvila.
Då kommo öfverste Buttler och ryttmästare Deveroux till
det hus, där Wallenstein bodde, och Deveroux inträngde i
huset tillammans med sex hillebardierer.
Vakten lät honom passera, då han sade, att han kom på
tjänstens vägnar.
De framträngde till Wallensteins sängkammardörr, där
kammartjänaren gaf dem tecken att icke göra buller.
Deveroux röt åt honom:
- Nu är det tid att larma!
Kammartjänaren sade sig icke ha någon nyckel till dörren,
hvarför Deveroux och hans manskap sparkade in dörren och
trängde in i sängkammaren.
- Är du den skälm, ropade Deveroux, som vill förföra
kejsarens folk att öfvergå till fienden och rycka kronan från
hans majestäts hufvud? - Nu måste du dö!
Wallenstein stod i sin nattdräkt orörlig och utan att be-
värdiga honom med ett svar.
?-? Du måste dö! skränade Deveroux ännu en gång, liksom
för att ingifva sig själf mod att stöta till.
Han gjorde det också nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
