Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXVIII. Gustaf II Adolfs begrafning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänner, kan ej Torstensson erfara. Helt och hållet öfverlämnad
åt sin sorg upplifvar allt, som visar sig för hans ögon, minnet
af den hjälte, han saknar. Han återser Stockholm; men hvilken
skillnad ifrån den tid, han lämnade denna Sveriges hufvudstad?
I stället för en konung, omgifven af hjältar, af ett folk, som
han förenat, finner han ett sörjande folk: rådsherrar, samdräktiga
till rikets upprätthållande, men bekymrade öfver de stora värf,
dem äro anförtrodda; och ändtligen på tronen ett spädt barn,
som endast af sin oskuld väntar sitt stöd. Men detta barn var
Gustaf Adolfs dotter. Han omfamnar hennes fötter, han svärjer
henne, han svärjer ännu mera fodrens minne en evig trohetsed
och intagen af den renaste tillgifvenhet för Kristina öfverlämnar
han sig endast åt sin sorg och sitt viktiga ämbetes förvaltning.»
Den 21 juni 1634 på en lördag anlände hennes majestät
änkedrottningen med det kungliga liket till Brännkyrka by,
belägen en fjärdedels mil från Stockholm.
Dagen därpå klockan två på middagen satte sig processionen
i rörelse.
Främst marscherade två kompanier kyrassierer i parad;
därpå följde åtta starka fältstycken tagna i slaget vid Lutzen.
De drogos i triumf af kornetter och fänrikar. Efter dessa
marscherade ett regemente musketörer, klädda i svarta kläder
och florbehängda stormhattar samt med musköter och pikar
»i hand gevär». - Efter detta regemente följde skolbarn, pre-
dikanter och biskopar i stort antal. Därpå syntes hofmarskalken
med en svart staf. Efter honom följde fältmusikanter, puk-
och trumslagare, hvilkas instrument voro prydda med sorgflor
och svart sammet. - Efter musikanterna kommo de högre
hofdignitärerna samt en lång rad adelsmän. Därefter gick
öfverste Stenbock, bärande den stora blodsfanan. - Därefter
följde sorgfanan och efter densamma kornetter, förande de olika
landskapsvapnen, hvilket tillgick så, att efter hvarje kornett en
svart häst leddes, på hvars båda sidor vapensköldarne hängde.
Därpå bars en liten guld- och silfverstickad fana, som konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
