Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXIX. I Värend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigares att våga lif och blod för konung och fädernesland.
Förstår ni det, far!
— Ja, det gör jag. Gif mig din hand, Carl, och tack skall
du ha, för att du kommer hem på detta sätt.
— Fram med näfven gubbe! Här skall du få känna, hur
en af högtsalig kungens bussar kan ta i hand.
Han lade sin hand i gubbens med sådan kraft, att det
smällde om det och gaf eko i stugknuten.
— Gud signe dig, käre son!
— Gud signe dig far själf!
— Men du har mistat ett ben, min gosse, sade gubben.
— Ja, far, det lämnade jag vid Lützen.
— Du var med där?
— Ja! jag var nära invid kungen, när han föll och i
samma ögonblick knipsade en kula af mitt ben.
— Stackars gosse! — Men hvem för du med dig?
— Stig fram, Fridal — Så ser en krigarbrud ut! — En
krigarbrud, som varit med i fält och som en gång räddat
konungen från att bli mördad. — Men det där få vi tala om
sedan. — Här är min hustru! Henne skolen I älska, far och
mor! Kungen själf har gjort vårt bröllop!
— Kungen!
— Jo, jo! så låter det! Jag har mistat mitt ena ben i
kriget, men jag har vunnit en trofast ledsagarinna i stället!
— Gud välsigna dig, min dotter! sade Carls mor och
omfamnade Frida, hvilken hon sedan lade vid gubbens bröst.
— Ser du, Frida, utropade Carl, så tar man emot en sonhustru
här i Värend.
— Heter du Frida, frågade gubben.
— Ja, svarade hon.
— Det namnet tyder på frid, inföll gumman och lade
hufvudet på sned samt såg på Frida.
— Men hon kan vara ettrig utaf bara pocker, må mor
tro, utropade Carl och skrattade högt.
— Åh fy, Carl, sade Frida, skall du säga så åt dina
föräldrar, första gången de se mig.
— Se så, vännen min, far och mor begripa mig. De veta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
