Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och med en bestämd ton. Hur kan du nu påstå att det icke
ligger någon betydelse i ett namn?
— Det påstår jag heller icke, ty jag tror verkligen att jag
förtjänade namnet och ännu i dag har jag svårt för att uttala
en osanning. Men efter någon tids förlopp uppdagade delawarerna,
att jag var snabb på benen och då kallade de mig »Dufvan»,
ty denna fågel har snabba vingar och flyger därför fort.
— Det var ett skönt namn, sade Hetty, ett riktigt härligt
namn, liksom dufvan är en älsklig och vacker fågel.
— Allt hvad Gud har skapat är vackert på sitt sätt, mitt
barn. Nåväl, genom att bära bud och följa spår bragte jag det
därhän, att jag kunde följa jägarne, och dessa påstodo att jag
var raskare och bättre kunde finna villebrådet än de andra unga
pojkarna. Och så sade de, att jag hade samma förmåga som en
god spårhund, och därför kallade de mig »Hängöra».
— Det namnet var icke vackert, utbrast Hetty. Det
behöll du väl icke länge?
— Jo, ända tills jag blef rik nog att köpa mig en bössa,
svarade Natty, och i hans hittills lugna och afmätta väsende kom
det nu en viss ton af stolthet. Då det sedan visade sig, att jag
kunde förse en wigwam med villebråd erhöll jag namnet
»Hjortdödaren», och detta bär jag allt fortfarande. Det låter nog
som ett oansenligt namn i många människors öron, som sätta
högre pris påsett rödskinns skalp än på en hjorts horn.
— Till dessa människor hör icke jag Hjortdödare, sade
Hetty. Din verksamhet tilltalar mig, och ditt namn är vackert,
vackrare än namnet Natty Bumppo.
— Denna din uttalade åsikt är fullt naturlig; den passar
väl för din karaktär.
I detta ögonblick afbrötos de båda parens samtal af Tom
Hutter som osedd kommit ombord på »Arken» och på ett
stormande sätt uttryckte sin glädje öfver Hurrys besök.
— Jag väntade dig redan i förra veckan, sade han, halft
brummande, men ändå med solsken i blicken. Det kom ett
ilbud hit för att underrätta jägarne om, att ofred åter utbrutit
mellan mingoerna och nybyggarne, och jag erkänner att jag
vid denna underrättelse kände mig litet ensam här. Jag måste
ju skydda tre skalper och ägde för detta ändamål blott två
armar.
— Det finner jag ganska naturligt, gamle gosse, sade Hurry,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
