Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanoten, att han kunde iakttaga allt, och med kraftiga årtag rodde
han dit bort för att söka rädda sina kamrater. Men han hade
icke kommit långt förrän Hurrys stämma uppfyllde luften med
eder och förbannelser, under det denne själf föll omkull på
stranden, slagen till jorden af sina fiender. Medan han låg så, till
hälften kväfd af indianerna, utstötte han måsens skri på ett
sätt som under andra, mindre farliga omständigheter, skulle
ha framkallat löje. Mannen i vattnet tycktes plötsligt ångra
sin flykt. Han skyndade tillbaka till stranden för att komma
sin kamrat till hjälp, men där blef han strax angripen och
öfvermannad af fem, sex nya förföljare, som framkommo ur skogen.
— Släpp mig, ert eländiga tatuerade ormyngel! ropade
Hurry. Är det icke tillräckligt, att jag ligger som om jag vore
i ett skrufstäd? Ämna ni till på köpet strypa mig?
Dessa ord öfvertygade Hjortdödaren om, att hans kamrater
voro fångna och att han icke kunde lägga till vid stranden
utan fara att själf få dela deras öde. Han befann sig omkring
hundra steg från land, men vände nu kanoten och rodde den ut,
så att han uppnådde det femdubbla afståndet från fienden.
Till lycka för honom hade indianerna under förföljelsen kastat
ifrån sig sina bössor, annars hade han näppeligen ej kunnat
oantastadt utföra denna reträtt, oaktade kanoten under den första
förvirringen icke blifvit bemärkt af någon bland vildarna.
— Bort från land, människa! ropade Hutter, hvilken
Hjortdödaren nu igenkände som den man som flytt i vattnet,
men återvändt. Sörj du för mina döttrars beskydd! Det finns
nu ingen annan att lita på. Håll dig borta från land och hjälp
mina barn, så sant du önskar hjälp af Gud i din sista stund!
— Var fullkomligt lugn i detta afseende, master Hutter!
ropade Hjortdödaren tillbaka. För så väl edra döttrar som för
kastellet skall jag draga försorg och om jag än icke kan
förutsäga hurudant slutet kan komma att bli, så kan ni vara
förvissad om att jag skall tjäna er så godt jag förmår. Om än min
erfarenhet icke är så stor, äger jag dock en god vilja.
— Nå så håll dig då på kastellet och var borta från land,
svarade Hutter; fienden har redan skickat ut spejare för att
söka efter kanoterna och därför gör du klokast uti att hålla dig
borta från stranden! Försvara dig blott en veckas tid, så kan
du säkert påräkna hjälp från garnisonen, som är förlagd i ett
forte icke långt härifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
