- Project Runeberg -  Hjortdödaren /
174

(1912) [MARC] Author: James Fenimore Cooper
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


TIONDE KAPITLET.



Solen stod i det närmaste midt på firmamentet då
Hjortdödaren la</big>ndsteg vid huronernas läger. Platsen låg fritt
och var tämligen jämn. Det funnos blott få träd på
densamma, så att den liknade nästan en af skog
kringgärdad äng.

Det var en hederssak för jägaren att hålla ord, då han
förbundit sig att på bestämd tid återvända till fienderna för att
måhända gå en kvalfull död till möte, men det var också en
manlig hederssak att icke visa någon kvinnlig vekhet, i den händelse
det möjligen skulle inträffa att han icke kunde infinna sig förrän
några minuter senare än han lofvat.

Ehuru Hjortdödaren satte en heder i att aldrig förneka
sin hvita härkomst, kände han dock allt för väl indianernas skick,
bruk och åsikter för att genom en feberaktig skyndsamhet göra
sig till åtlöje hos dem. Därigenom skulle han ju ha gifvit dem
anledning att tro, det han användt längre tid för att uträtta sitt
ärende, än hvad han kunde ha behöft. Han hade dock lyckan
med sig, ty just som han satte foten på land och med snabba
steg styrde sin kosa till de indianske höfdingarne, hvilka till
rådslag satt sig ned invid en kullblåst trästam, kastade en af de
äldsta bland dem en blick upp och märkte då genom en öppning
i skogen, att solen redan stod i zenith. Ett allmänt, ehuru
dämpadt utrop af öfverraskning undslapp dem alla, och de barske
krigarne betraktade hvarandra med blandade känslor. En del
af dem kände afund och förargelse, en del förvånades öfver
»offrets» samvetsgrannhet och en tredje del kände sig rent af
högmodig öfver att Hjortdödaren så punktligt återvände.

Huronerna hade nämligen haft mycket delade meningar,
då de skickade bort Hjortdödaren, huruvida denne skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjortdodar/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free