- Project Runeberg -  Hjortdödaren /
200

(1912) [MARC] Author: James Fenimore Cooper
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig in i trädstammen rundt om Hjortdödarens hufvud utan att
ens rispa hans hud. Men ingen kunde varsna en ryckning i
fångens kropp eller en blinkning med ögonen. Så fast och orubbligt
var hans mod. Hjortdödaren beräknade kallblodigt hvarje
kulas mål och hans beräkning af skottlinien var så noggrann att
hans stolthet öfvervann hans passiva lugn och förmådde honom
att öppet håna huronerna för deras brist på säkerhet i hand och
öga.

— Och detta kallar ni att skjuta, huroner! utropade han.
Jag känner delawarflickor och holländska kvinnor vid Mohawk,
som skulle komma edra bästa konststycken på skam. Lösen
mina armar och gifven mig en bössa i handen och I kunnen vara
förvissade om, att jag skall nagla den tunnaste skalplock i eder
skara fast vid hvilken trädstam I väljen på hundrade eller
— låt gå — på tvåhundrade stegs afstånd. Nitton skott af
tjugo skola träffa, när jag kan se målet, ja, alla tjugo, om blott
geväret är godt och pålitligt.

Ett hotande mummel följde på detta kalla och utmanande
hån och krigarnes vrede blossade upp, då de hörde slika förebråelser
från en man, som icke en gång blinkade, när man afsköt en
bössa mot honom tätt invid hans ögon. Rivenoak märkte det
uppstigande ovädret och lade sig emellan för att i rätt tid
förhindra, att man ögonblickligen dödade fången. Han trädde
fram bland de uppretade huronerna och tilltalade dem på sitt
vanliga listiga och vinnande sätt samt dämpade därigenom strax
den uppflammande vreden, som hotade att bryta ut i ljus låga.

— Jag ser, hur det förhåller sig, sade han. — Hjortdödaren
är bunden för hårdt. Repen hindra hans lemmar från
att darra. Lös honom litet, så att vi få se af hvad ämne han är
gjord!

Den kloke, gamle höfdingens förslag mottogs strax med
allmänt bifall och man skyndade ifrigt att befria fången från
bastrepen. Inom få sekunder stod Hjortdödaren lika fri som
för en timme sedan, då han flydde öfver backen. Det behöfdes
dock någon tid, innan kan kunde återfå sina lemmars fria bruk
och Rivenoak skaffade honom denna frist under uppgift, att
han skulle blifva mera mottaglig för känslan af ångest, då han
fullt hämtat sig. Den listige höfdingens verkliga afsikt var dock
att gifva de upphetsade lidelserna i sina unga mäns bröst tid att
lägga sig. Denna list lyckades. Hjortdödaren gned sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjortdodar/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free