Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulorna hvisslade om tallstammarne, grenar knäcktes,
barken rök. Här och där hoppade en soldat i vädret
och damp. Det var som ett skydrag af eld och bly
brusat fram genom skogen.
Rak, med pistolen i hand stod kapten Dunder
bakom linien. Denna hade förskjutits, så att den nästan
bildade rät vinkel mot högra flygeln, och fått fronten
mot söder och landsvägen. Det var tydligt, att ryssarne
satt öfver gamla flodbädden och hotade afskära
kompaniets förbindelse med bataljonen och kasta det ut mot
kusten och hafvet till byte åt kosackernas pikar.
Ännu höllo finnarne ställningen, men oron var stor,
och blixtarne från den ryska jägarkedjan syntes allt
tätare och hastigare.
Då ljöd ett ångestrop:
— Yi äro omringade... kringrända!
Intet ord kunde vara farligare i denna stund. Det
finns ingenting som oroar soldaten så mycket som
ropet: Omringade!
Panik höll på att bryta ut. En och annan af
kar-larne reste sig och ville fly.
Då hördes kapten Dunders stämma. Den klang
som metall:
— Den förste som springer skjuter jag ned!
Och han höjde pistolen.
Icke långt från honom stod löjtnant Elgstjerna, tunn
som en sticka, men rak och styf, äfven han med höjd
pistol.
Karlarne lade sig åter ned och sköto med febril
häftighet.
— Finns ingen annan hjälp än att slå oss igenom
med bajonetten, vände sig kapten Dunder till majoren.
Denne nickade. Det var enda sättet och det måste
ske snart, innan fiendens styrka blef öfvermäktig.
Han gaf order, att den högra plutonen skulle draga
sig tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
