Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. XII. |
Mademoiselle Lisette. |
Öfver slätten bar det i hvinande fart att nå den
skyddande skogen.
Men redan under den ridten märkte han, att
kosackerna vunno på honom. Deras hästar måtte varit
mera uthvilade, kanske också starkare än den
finlemmade, nervösa Juliette.
Då och då vände han sig om i sadeln och
iakttog förföljarne. Likt en flock hungriga vargar jagade
de efter honom. Nu tyckte de sig ha spårat upp ett
fint villebråd. En dragonlöjtnant, troligtvis en kurir,
kanske medförande viktiga papper, i alla händelser en
värdefull fånge — Buss! buss! . . . På honom! . . . Tag
honom!
Och med framåtlutade kroppar, sporrarne i
hästbukarne, piskorna smällande mot länderna, gnistrande
ögon, tungorna hängande ur gapet likt flåsande hundar
och det långa, tofviga håret blåsande ut från nackskinnet
under pälsmössorna jagade kosackerna fram öfver
slätten, spridande efter sig en svans af stank.
Gång på gång såg sig Niklason om. Han sargade
Juliettes sidor, hon tog språng som en hind, men det
var ändå uppenbart att förföljarne vunno.
Främst galopperade en ung kosacklöjtnant. Han
tyckte sig ha sett den där hållningen förut. Det där
morskt tillbakakastade hufvudet och utspända bröstet.
Mannen påminde honom om Kusoffski. Skulle det
kunna vara denne? Gafs det någon ryss, i hvars våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0153.html