- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
173

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Där kunde man försöka en ny attack äfven med
fara att bli afskurna från återtågslinien. I så fall fick
man kasta sig i skogarne österut. Kanske skulle man
där möta den långsamme Cronstedt.

Han ämnade just ge order om framryckning
söderut, då en af adjutanterna kom springande.

— Generaladjutantens bror, ryttmästaren, har blifvit
svårt sårad.

Det ryckte till i Adlercreutz. Men han betvang sig
och frågade kärft:

— Hvar ligger han?

— Där borta i skogsbrynet.

— Visa mig vägen.

Förbi liggande skyttar, mellan tallstammar och
buskar skyndade Adlercreutz och adjutanten.
Underrättelsen om broderns olycka hade djupt rört honom. Det
hade alltid rådt ett godt förhållande mellan bröderna,
kanske mest därför att den äldre var en så godmodig
och hygglig själ. Men särskildt smärtade det honom,
att brodern just vid denna obetydliga träffning råkat ut
för den farliga kulan, då hans närvaro egentligen var
fullkomligt onödig. Då ryttmästaren fick veta, att hans
bror generaladjutanten i egen person ämnade taga
befälet öfver expeditionen, hade han bedt att få följa med.
Han som så många andra officerare hade funnit den
veckolånga overksamheten i Lumijoki efter den
oväntade segern tryckande och enformig och med glädje
grep han detta tillfälle till omväxling och strid. Och
nu låg han där svårt sårad.

— Hvar har kulan träffat?

— I halsen tror jag.

I halsen. Då gällde det lifvet. Fattades endast, att
den slitit af pulsådern. I så fall skulle brodern vara
död, innan han hunne fram.

I en glänta i skogen syntes en liten grupp officerare.
En låg utsträckt på marken, de andra knäböjde kring
honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free