Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Morgonen därpå gick syster Klara tidigt ut i
staden och tycktes ha många ärenden. Än besökte hon
en familj, än en annan. Och öfverallt mottogs hon
med öppna armar och fyllda kaffekoppar. Och med
tindrande blickar lyssnade de finska familjerna till de
märkliga nyheter, hon hade att förmäla: om segrar där
uppe i höga norden, om tillfångatagna ryska generaler,
eröfrade kanoner, splittrade regementen, tillbakakastade
fiendtliga trupper, om marschen mot söder.
Och från kvalda finska bröst höjdes tacksamma
böner öfver att den svåra tiden nu tycktes vara till ända
och hoppet åter skymtade.
Alla frågade de efter sina kära: en make, en son,
en far, en bror. Men hvad visste syster Klara.
Endast om några få, hvilkas namn hon hört brodern nämna,
kunde hon lämna tillfredsställande underrättelser. Om
de öfriga visste hon intet. De hade väl som alla andra
frusit, svultit, kämpat och blödt, och höllo nu på att
förbereda nya tag, de som icke redan stupat och lågo
bleka i mullen. Men hvilka hade stupat och hvilka
hade särskildt utmärkt sig? Det visste inte syster Klara.
På hemvägen gick hon förbi några ryska vaktposter.
I smyg gjorde hon en hämndens grimas åt dem,
ungefär som då en skolpojke räcker lång näsa bakom
magisterns rygg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0435.html
