Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sågo ovanligt klumpiga, tunga, tröga, nästan slöa ut.
Och ehuru han visste med sig, att han kunde göra
underverk af folk, blott han en gång riktigt fått dem under
sin vilja, tänkte han likväl, att det härvidlag skulle taga
rätt lång tid, innan han fått verklig pli och hållning,
kraft och säkerhet på detta soldatmaterial.
Men det var väl föga underligt, om dessa soldater,
som i veckotal i svår köld marscherat bakåt, lämnande
hembygden och hela landet i fiendens våld, till slut
blifvit tröga, likgiltiga, slöa. De hoppades icke längre,
lydde endast resigneradt befälets i deras tycke
obegripliga, vanvettiga order.
Men det dröjde icke mer än till de första
samman-stötningarne med fienden, förrän Döbeln märkte,
hvilket präktigt stridsmaterial han fått att befalla öfver. I
ett nu, vid dånet af de första kanonskotten, vid åsynen
af den första grönrocken, blefvo dessa buttra, tröga
figurer förvandlade till ifriga, djärfva, tappra sällar, som
gingo till anfall med bajonetterna, oemotståndligt, utan
fruktan för kulor och lidanden och död, endast gripna
allesammans af en enda tanke: att så fort och så
kraftigt som möjligt kasta fienden tillbaka.
Och snart hade såväl manskap som chef funnit att
de i vått och torrt, i framgång och motgång fullt kunde
lita på hvarandra.
Och samma mod, ifver, samma vilja, som Döbeln
förut märkt hos sina män, såg han äfven nu. Hade
man blott fienden tätt framför sig.
Han höjde handen och pekade åt det håll,
hvar-ifrån kanonskotten hördes:
— Framåt!
Och i samma ögonblick satte soldaterna sig i gång.
Icke buttert tvekande, sökande bästa vägen, utan rakt
fram, i språng, öfver kärr, genom snår, genom skogen,
rakt fram mot det håll, dit Döbelns värja pekat och
hvarifrån artillerielden hördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
