Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ändtligén hade han nått fram till öfversten.
— En stark fientlig kolonn i anryckande norr ifrån.
Det var då som Bergenstråhle blef så förvånad. En
stark kolonn?... och norr ifrån?... Kanske var det
icke fienden?... Kanske värdet kapten Sandmans
af-delning, som ändtligén återvände? Kanske var det...?
Han greps af oro och red skyndsamt tillsammans
med officeren bort mot norra stadstullen för att beskåda
fenomenet.
Stadsborna, som skockat sig kring hans häst, hade
uppfattat rapporten. Ansiktenas segerkäcka miner voro
som bortstrukna, öfverallt syntes ängslan och oro. Yar
det alltså icke slut med striderna och mördandet? Hade
en annan rysk styrka kommit norr ifrån, i stället för
den åt söder fördrifna? När skulle lugnet och
säkerheten lägga sig öfver denna olyckliga stad?
En major kom framsprängande och ropade något
till ett par officerare:
— Kompanierna samlas genast och taga ställning
vid norra tullen . ..
Gud i himlen! Ryssarne voro således i antågande.
Nya strider, nya fasor. Herre hjälp!...
Och gripna af skräck spredo sig borgarne med sina
kvinnor och barn och skyndade fortast möjligt hem för
att gömma sig bakom lås och bommar.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>