Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De närmaste betraktade honom förvånade. Hvad
kom åt karlen? Blef han pin full i ett tag?
— Sicken uschling till att tåla litet! skrattade de
och stötte till honom med fotterna..
Men det gafs icke mycken tid att fundera öfver det
fenomenet. Nya burkar, nya flaskor, alla möjliga slags
medikamenter och gifter stoppade man i sig i omättlig
glupskhet.
Plötsligt började några att jämra sig. Krithvita i
ansiktena höllo de sig för magarne och skreko:
— Jag dör!... Jag dör!
De hade tydligen förtärt några mindre lämpliga
medikament i alltför stora doser.
Då den som njutit af det ädla »moschelvinets»
något feta drufva, för att icke tala om honom, som
förätit sig på lakritspulver, hörde jämmerropen och märkte
kamraternas blekhet, kände de också egendomliga
bäf-ningar i sitt inre och började veklaga:
— Jag arme man ... jag har blifvit förgiftad. Jag
dör ... dö-ö-ör!
Och ansatta af våldsamma magknip, rusade de på
dörren.
Apoteksrummet började likna valplatsen efter en
strid. Här och där på golfvet och bänkarne lågo döda
och stupade, många i krampryckningar, tuggande fradga,
jämrande sig öfverljudt.
Kamraterna, som varit nog lyckliga att endast träffa
på ofarliga och välsmakande saker bland den
egendomliga specerihandelns förråd, betraktade förskräckta de
sjuka. Hvad kom åt dem? Eller? ...
En fasans tanke gick upp i deras omtöcknade
hjärnor. Kanske de lömska finnarne hade förgiftat varorna?
Ja, så måste det vara. Förbannelse öfver de skurkarne!
Och skrikande efter hämnd rusade de på dörren.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
