- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
609

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss. Och som jag var käften, tyckte jag att den röda
rocken och sabeln passade mig utmärkt.

— Det var en tropp af kejsarens röda lifkosacker,
som de tillfångatagit, inföll kapten Ridderhjerta. Jag
såg själf bönderna iklädda kosackuniformerna. Det var
en dråplig syn att se de klumpiga bönderna i de röda,
grant utstyrda rockarne med tofsmössor på hufvudet,
pistoler i bältet och sabeln dinglande utefter sidan,
medan de halfnakna fångarne, tsarens lifkosacker, som
tydligen skämdes oerhördt, fingo passa upp på sina
herrar.

— Hvarför bär ni icke nu den där fina uniformen?
vände sig Niklason till Isak Brenn.

— När jag begaf mig hit till lägret liksom
skämdes jag för att bära den ryska rocken, svarade Isak.

— Det gjorde ni rätt i. Den grå vadmalsrocken
och slokhatten är en mycket hedersammare uniform.

— Kom det icke till någon drabbning mellan
rys-sarne ocli bönderna? frågade Hesselius.

— Nej, icke ännu på en tid, svarade kapten
Ridderhjerta och fortsatte:

Nu stodo alltså bönderna bakom Nerpesån och
väntade. Men snart tröttnade många på den trägna
posttjänstgöringen vid ån och begåfvo sig hem för att
försvara sina gårdar. Se det är svårigheten med
bonde-resningar och hvarför de merendels misslyckas: man
kan aldrig lära kämpande bönder att skilja på
hufvud-sak och bisak, på hvad som är det viktigaste och mindre
viktiga för det slutliga målet. Alla tänka de i främsta
rummet på sina egna gårdar, på det lokala försvaret.

Emellertid drogo bönderna i mängd bort från
ställningen vid Nerpesån. I stället för att under sådana
förhållanden undvika hvarje strid och endast inskränka
sig till försvar, beslöt den där underofficern, hvarom
Brenn nyss talat — det var en gammal sergeant vid
namn Vikström — att på eget bevåg gå öfver ån och
intaga några byar längre söderut.

Under sönderskjutna fanor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free