Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid kunde ju björneborgarne gärna få träda
i stället för savolaksarne, som kämpat länge nog och
hvars fötter blödde vid hvarje steg.
Han vände sig till närmaste kompani och frågade
soldaterna, om de voro trötta och önskade aflösas af
björneborgarne.
Karlarne rynkade ögonbrynen.
— Hva’ för någe’! Skulle vi inte orka längre?..
Skulle vi allösas?... Och det af björneborgarne!...
Sällan!... Björneborgsmännens tapperhet är redan
tillräckligt känd. Nu ska också savolaksarne visa, livad
de duga till. Visserligen äro skorna i trasor och
fotterna blöda. Men strunt i det. Än kunna vi hålla ut
en stund. För öfrigt är det vår rättighet som jägare
att utkämpa förtruppsstriden. Om vi vika tillbaka, kan
det vara tids nog, att generalen kallar på
björneborgarne ...
Adlercreutz vände sig leende till den unge
adjutanten :
— Där hör ni! Än så länge få allt björneborgarne
ge sig till tåls.
Och med det beskedet fick Ramsay återvända till
den ursinnige Döbeln.
Men snart nästan ångrade Adlercreutz, att han icke
mottagit Döbelns anbud.
Ju närmare man kom skogsbrynet, dess häftigare
blef ryssarnes motstånd.
Tallarne glesnade; gläntor syntes. Hvarje sådan
öppen plats kostade många stupade, innan man kom
öfver den.
Det var nödvändigt att stridslinien förstärktes Två
bataljoner Savolaks infanteri under befäl af majorerna
Ehrnroth och von Törne fingo order att rycka upp till
jägarnes understöd.
I en glänta placerades ett batteri. Striden blef allt
hårdare.
Trygg, lugn, slätrakad och korpulent stod gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
