Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppna fönster skenet lyste på gräset utanför. En
mans-figur skymtade i fönstret.
Mellan stugan och den plats, där Spof och Pietola
befunno sig, sträckte sig ett mindre sädesfält,
genomdraget af ett dike. Åt vänster utbredde sig några
dungar nästan ända fram till den upplysta stugan.
Framför denna syntes en soldat på post och längre
nedåt sädesfältet kunde de skönja en annan post.
— Jag skulle gärna vilja veta, hvem den där
figuren i fönstret är, hviskade Spof.
Pietola nickade.
En stund stodo de tysta, dolda i skogskuggan, och
iakttogo de båda posterna, som gingo af och an.
Så hviskade Spof på nytt:
— Vänta på mig här. Jag sniger mig fram och
tittar.
För hvarje gång posten var på bortväg, tog Spof
några försiktiga steg närmare stugan, men då soldaten
gjorde helt om, stannade han, gömd bland träden.
Ändtligen hade han utan att märkas eller höras,
kommit så nära fönstret, han vågade.
Mannen hade försvunnit inåt rummet.
— Du visar dig väl snart på nytt, tänkte Spofven
och hukade sig ned med blicken stadigt riktad på
fönstret.
Det dröjde. Skenet från rummet lyste ut på gräset.
Ingen visade sig.
Spof blef missnöjd och började småsvära, tyst,
invärtes.
— Kanske den saten gått och lagt sig. Och jag,
som så gärna velat se om det var generalen, mumlade
han i sin otålighet.
Ögonblicket därefter slöt han läpparne och hukade
sig ännu djupare ned. Posten måtte hört något. Han
vände sig hastigt om och såg bort mot skogsdungen,
där Spof befann sig.
Så återtog han sin gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
