Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Några drag ur Kriminal-anthropologien till förklaring af den stora brottsligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 NÅGRA. DRAG UR KRIMINAL-ANTHROPOLOGIEN.
Till sådana förvillelser kommer man, när man
frånkänner individen fri vilja, och man antager att det finnes
till brott födda och bestämda menniskor. Och dessa
åsigter tillhöra icke medeltidens mörker eller obildade
nationer, utan hafva framstälts och förfäktats vid
Kriminal-antropologiska kongressen i Rom 1885 ai den nya
.skolans rättslärde, ofvannämnde professorer.
Med denna lära i hand kan man väl befria den
enskilde brottslingen från moralisk skuld, ty han är ju af
fysiska och psykiska anomalier urståndsatt att handla
annorlunda än han gör; men man nedsätter å andra
sidan menniskoslägtet till djurets ståndpunkt och nedbringar
det till intet. Då enligt utilitetsprincipen samhällets nytta
allenast skall afses, så blir följden denna förfärliga, att
den samhällsmedlem, som visat sig omöjligen kunna
iakttaga samhällslifvets fordringar och förpligtelser, eller till
och med endast visar brottslingstypen (barnet), utan
vidare helst elimineras — dödas. Är något barbarism —
omensklighet, så är väl detta det?
Men då vi se så många omkring oss begå brott,
och i vår skildring, att jag så må säga, lefva midt ibland
brottslingar af alla slag, finnes det då icke något, som
förmår — om icke befria brottslingen från skuld —
åtminstone något förmildra omständigheterna dervid? Eller
finnes det icke någon, från hvilken man kan, ja måste
bortresonera tillräknelighet vid brottets utförande? Låt
brottmålslagstiftningen besvara denna fråga.
Brottmålslagstiftningen i de flesta civiliserade länder
och äfven i vårt land, har på senare tider arbetat på
förbättringar i denna lagstiftningsgren och infört menskliga
straflmedel och lindrigare straff, genom straffens lämpande
icke blott efter den yttre gerningen utan äfven efter
brottslingens inre skuld samt har genom Latitudsystemet gifvit
domaren makt att inom vissa gränser tillmäta straffet efter
de omständigheter, under hvilka brottet är begånget.
Enligt dessa lagstiftningsprinciper skall domaren
således icke blott göra sig noga reda för den yttre hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
