Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Några drag ur Kriminal-anthropologien till förklaring af den stora brottsligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 NÅGRA. DRAG UR KRIMINAL-ANTHROPOLOGIEN.
lingen, utan ock för den sinnesstämning (inre skuld), hvari
den brottslige befann sig före och vid brottets utförande
samt noga undersöka motiven till sjelfva brottet.
Hurudan sinnesstämningen varit före och vid brottets utförande,
är det vigtigaste, som bör undersökas, ty härpå beror
förnämligast, huruvida brottslingen är tillräknelig eller
icke för sin gerning. Hafva rubbningar i själslifvets
organ hjernan inträdt, så uppkomma sinnessjukdomar,
psykoser, Idioti, Kretinism, Tungsinne, (melankoli) Ursinne
(mania), Förryckthet. Slösinne, Fånighet (dementia),
Alkoholsinnessjukdom. Den som är behäftad med någon
af dessa former af sinnessjukdom måste till brottet anses
otillräknelig. Strafflagens 5 kap. går fullkomligt i denna
riktning.
Vi kunna icke tro, hvarken på en brottslingstyp,
som skulle visa: Se här en till brottsling född
menniska! eller på atavism i den mening, att den, som har
ärft efter sina förfäder dåliga anlag och böjelser, är
bestämd till brottsling och måste blifva det, ehuru
medgifvas måste att anlag till såväl godt som ondt ärfves.
Det finnes vidare abnormiteter i själslifvet, hvilka icke
äro sinnessjukdomar i egentlig mening, kleptomani
(tjuf-mani) och Monomania homicida (mordmani).
Klépto-manien eller den oemotståndliga lusten att stjäla anser
mången vara medfödd. Psykiatrien har icke ännu kunnat
gifva en tillfredsställande förklaring på detta fenomen.
Doktor A. Solbrig (Yerbrechen und Vahnsinn, München
1867 p. 5) kallar det Verbrescherischer Vahnsinn
(förbrytarevansinne). Det kan dock icke — så mycket
synes vara visst — hänföras hvarken till sinnessjukdomarne
eller förståndsrubbningarne, ty hos kleptomanerna är
endast sinnesstämningen abnorm, utan att den intelligenta
sferen är rubbad. Tjufmanien finnes ock hos bildade och
obildade, rika och fattiga, män som kvinnor. Så är
konstaterat att — en högre embetsmän, som egde hög
intelligens och var en dugande tjensteman, aldrig kunde
vara borta på en bjudning eller besöka ett värdshus utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
