- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
245

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett samhällets olycksbarn, en lifsbild af C. O. Andersson, hvilken afrättades i Landskrona den 6 mars 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JBTT SAMHÄLLETS OLYCKSBARN.

245

Jag upphörde derför till en tid, att fortsätta med
läsandet af biblen med honom, utan vände mig till den
allmänna uppenbarelsen.

Naturen blef således den Bibel, jag nu försökte med
honom läsa och för honom förklara. Och jag hade icke
misstagit mig om utgångspunkt för hans undervisande.
Jag stälde mig på den allmänna uppenbarelsens
ståndpunkt. Jag visade honom, att det följer af begreppet om
en lefvande Gud, att han äfven meddelar sig, gifver sig
tillkänna, att han utåt uppenbarar fullheten af sitt
väsende. Jag visade honom, att i denna mening är
verlds-skapelsen en uppenbarelse af det gudomliga lifvet, att
naturen är den spegel, hvari hans osynliga väsende, hans
guddomliga kraft afspeglar och uppenbarar sig för den
tänkande menniskan ännu dagligen på tusende sätt i
naturens verk (Rom. 1: 19 följ.) och i de physiska
väl-gerningarne (Ap. Ger. 14: 17). Att hela naturen är ett
omedelbart verk af Gud, det kunna vi se deraf — sade
jag, — att i naturen den ena leden sluter sig till den
andra, att den ena verkan är förmedlad genom den
andra; men slutligen komma vi dock till en led, som vi
icke mer kunna härleda från någon föregående, utan
måste hänföra till Guds omedelbara skapande kraft. —
Härvid gjorde han en invändning, som jag hade rätt
svårt, att vederlägga och han att fatta och gilla. Han
sade: pastorn säger att Gud skapat verlden, att det är
ett verk, som redan skett, och likväl säga de
naturkunnige, att nya växt- och djurslag hafva framträdt i de olika
epokerna af jordens utbildning; och jag sjelf har af en
tillfällighet sett något dylikt ske. Jag hade af en
händelse lemnat litet mjölk i en flaska och öfverbundet den
med en linnelapp. Jag ställde den på ett ställe invid
spiseln, glömde den och först på hösten kom jag att få
syn på den, och befans det då i flaskan maskar. Desse
voro icke i mjölken, när den slogs i flaskan, hade icke
heller utifrån kunnat komma i flaskan, utan måste således
hafva bildat sig af mjölken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free