Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
broders mördare till envig. Jag döljer ej för
mig sjelf, att det ibland eder gifves män, större
än jag; men jag erbjuder eder med glädje att
uppfylla denna pligt. Tron mig, mina kära
medbröder, att antingen jag öfverlefver kampen
eller förgås i den, så skall denna stora nations
heder och den ryktbarhet, som våra
hjeltemo-diga förfäder hafva lemnat oss i arf, icke finna
någon otrogen försvarare i mig. Aldrig, så länge
som min hand mäktar omfatta denna klinga,
hvars slida jag i detta ögonblick kastar ifrån
mig, aldrig, nej aldrig i evighet — skulle än den
blodiga arm, som har uppoffrat den mäktige
An-taeus, låta mig undergå en lott lik hans — skall
jag förråda den sak, för hvilken jag är redo att
uppoffra mitt lif.”
Medan pygméen uttalade dessa ord, drog
han fram sin förskräckliga värja, hvilken var
lika lång som bladet på en pennknif, och
svängde dess slida öfver mängdens hufvuden. Hans
lysande föredrag, hvilket han hade hållit utan
ringaste förberedelse, åtföljdes af ett bifallssorl,
som hans hjeltesinne och högsinthet i sanning
också förtjenade. De entusiastiska ropen och
de vilda handklappningarne skulle hafva hållit
på ännu längre, ifall icke den inslumrade
Her-kules hade öfverröstat dem vid dånet af den
djupa ajidedrägt, som man gifver ^det simpla
namnet snarkning.
Det blef ändtligen beslutadt, att hela
nationen skulle åtaga sig hämndens verk; man
betviflade icke, att en enda förkämpe ju skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
