Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryggalagt ett betydligt styeke väg, dels hade
haft en temligen ansträngande motion vid
of-vannämde oväntade kamp, utbredde han sin
lejonhud på jorden, lade sig uppå den och föll
snart i sömn.
Pygméerna, hvilka hade gifvit noga akt på
Herkules’ förberedelser, knyckte på sina små
nackar, och plirade på hvarandra som tecken
till att de förstodo hvarandra. De höllo på att
bilda en förskräcklig sammansvärjning. Då de
på grund af deras fiendes djupa och jemna
an-dedrägt hade försäkrat sig om att han hade
slumrat in djupt, sammankallade de ett allmänt
folkmöte. En ofantlig skara hesvarade
kallelsen och uppfyllde ett rum om ungefär 27
qva-dratfot. En af de mest vältaliga männen, en
krigare af stor tapperhet, fastän det egentligen
blott var genom sin tunga, som han var
fruktansvärd, steg upp på en kosvamp och tilltalade
mängden från denna, upphöjda plats i ett eldigt
föredrag, vid hvars slut en oemotståndlig
förtjusning grep alla hjertan, och högljudda
bifallsrop helsade den vältalige
fosterlandsvännen; alla ropade, att nationaläran borde häfdas.
Den lille Cicero bockade sig, och genom en
rörelse med handen, hvilken bjöd tystnad,
tilläde han ännu följande ord:
”Det återstår nu endast att afgöra, om vi
vilja resa oss i massa emot den gemensamma
fienden, eller om vi i våra leder vilja utvälja
en förkämpe, hvilken redan är ryktbar genom
sina krigiska bragder, och som kan utmana vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
