Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedan de icke funno mera att skrapa utaf på
det stackars djurets knotor.
Den följande dagen var deras aptit skärpt
mera än någonsin förut. De sågo på deras
höf-ding med en min. som sade: ”Återvänd då till
toppen af den höga stranden och kom tillbaka
med en annan, rigtigt stor hjort på dina axlar!”
I stället för att tillfredsställa deras önskningar
församlade Ulysses sina män ikring sig och
sade till dem, att de förgäfves skulle hoppas
på att hvarje dag se honom döda ett dylikt
stycke vildt till deras middag. Förnuftet
kräf-de, att de förskaffade sig andra hjelpmedel för
att kunna mätta sin hunger.
”Ni bören veta nu,” sade han, att jag i går,
då jag befann mig på toppen af stranden
upptäckte, att ön är bebodd. På ett betydligt
af-stånd från kusten höjer sig ett marmorslott,
hvilket tyckes vara af, stort omfång och från
den ene af skorstenarne utgick rökhvirflar.”
”Åh!” mumlade hans åhörare, hvars intresse
väcktes vid denna berättelse, under det de
smackade med läpparjie. ”Denna rök kom säkert
från elden i köket. Framför eldstaden vändes
bestämdt ett rikt besatt stekspett, och
tvifvels-utan tillredes det i . dag en lika god middag
som i går.”
”Mi$a goda vänner,” fortfor den vise
talaren, ”kom ihåg vår otur i hålan hos Polyphim,
cyklopen med det ena ögat! Har han icke i
stället för mjölk, hvarutaf hans aftonvard
vanligtvis bestod, ätit ett par af våra kamrater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
