Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställda med fullkomlig likhet genom tillhjelp af
olika färgade trådar. Det var en trogen
målning af deras sista äfventyr. Man såg dem
här i Polyphems håla syselsatta med att sticka i
nt cyklopens öga; der öppnade de lädersäckar- i
ne i hvilka stormarna voro fängslade. Längre
bort sågo de afbildad deras flykt från
Lestry-gonernas konung, som just hade gripit en af
deras kamrater uti benet. Ytterst på broderiet
upptäckte man dem sittande tröstlösa på
stranden af denna samma ö, uthungriga, nedslagna
och med bedröfvad min betraktande de
af-skrädda benen på den hjort, som de hade
förtärt den föregående dagen. Väfnaden stannade !
vid denna sista händelse; men det var den
intagande och skickliga konstnärinnans afsigt att
återupptaga sitt arbete och fortsätta de
främmandes historia till det ögonblick då d$ anlände
på slottet.
“Sen ni,“ sade hon, “jag är underrättad om
alla edra olyckor. Yaren obekymrade, jag vill
göra eder lyckliga under hela den tid, som ni
stannen hos mig. Jag har också befallt, att
man genast skall tillaga en festmåltid åt eder,
mina hederliga gäster. Det skall uppdukas för
eder fisk, fjäderfä och alla möjliga kötträtter;
jag hoppas, det skall alltihop blifva stekt, kokt
och kryddadt efter eder smak. I fall eder
aptit säger eder, att det nu är middagstid, kom
då och tag plats med mig i festsalen.“
Då de hungriga sjömännen erhöllo denna
vänliga inbjudning, blefvo de alldeles utom sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
