Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
ning förlorade sig i luften, förrän ens Ceres
kunde få tid till att vända på hufvudet.
Kung Pluto for vidare genom en väg, som
började blifva mycket mörk. Klippor och
af-grunder begränsade den åt alla sidor, och
dånet af hjulen frambragte ett genljud, hvilket
var likt åskans dunder. De träd och buskar,
som växte i klippspringorna, voro betäckta med
blad, som hade en sorglig och dyster färg;
fastän det ingalunda var sent på dagen, beslöjades
ändock himlen af ett gråaktigt halfmörker.
Hästarne befunno sig efter detta snabba lopp
redan på andra sidan om vesterns gränsor. Men
ju mera atmosferen insveptes i mörker, desto
mera upprymdt utseende antog herrskaren öfver
de underjordiska afgrunderna. När allt kom
omkring, så var han en person, hvars yttre icke
hade någonting afskräckande, isynnerhet då ett
leende, som visserligen föreföll litet inlärdt,
. spred sig öfver hans läppar. Proserpina kastade
en blick på honom genom nattens mörker och
hoppades, att han icke måtte vara fullt så elak,
som hon från början hade antagit.
”Hvad dock denna skymning är
uppfriskande!” sade kung Pluto, som det oförskämda och
bciicar:-jn solskenet hade generat så mycket. ”Hvad
“Jagmpor och facklor åstadkomma för ett
troner!” fc gligare ljus, isynnerhet när det
åter-”Moder! mc^amanternas glans! En präktig anblick
Men kiisig för oss, då vi komma hem.”
på sina häs$t ännu mycket långt borta?” fråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
