Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket mera beröm härför som kung Pluto
hvarje dag hade försökt fresta henne på
tusende sätt; ingenting sparades; smicker af alla
slag, frukter, som voro insyltade med en
märkvärdig konst, olikartade läckerheter af det slag
som harn vid hennes år tyckå bäst om.
Hennes goda moder hade oupphörligt ålagt lienne
att icke äta af dessa skadliga rätter, och detta
enda skäl skulle, äfven om det icke hade
funnits något annat, hafva varit tillräckligt att
af-hålla henne ifrån att gifva vika för frestelsen.
Under hela denna tid var den unga flickan
icke så olycklig, som man skulle förmoda; ty
hon var af en liflig och glad karakter. Det
ofantliga slottet innehöll tusentals rum, hvilka
voro uppfyllda med dyrbara och sällsynta
saker. Under dess otaliga pelargångar inandades
man en tung och tryckande luft, en osynlig
ande af sorgsenhet omgaf Proserpina öfverallt
hvart hon kom; sjelfva genljudet af hennes steg
hade någonting dystert med sig. Skimret af
de ädla stenarfta som strålade från hvalfven,
kunde icke uppväga den svagaste stråle från
den stjerna, som upplyser vår jord, de mest
glänsande perlor med de rikaste
färgskiftningar tjenade Proserpina till leksaker; men de
kunde ändå icke jemföras med de enklaste blommor,
som hon fordom plockade. Huru nu än härmed,
förhöll sig, men öfverallt, hvarest hon färdades,
tycktes en utgjutelse af den moderliga naturens
lif utbreda sig omkring henne. Det var som
fölle en pånyttfödande dagg från begge hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
