Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. »Slut leden! Hugg in!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af mängden och utfrågade om de nya tidender och
underrättelser, de kunde bringa.
— Var det sannt, att kung Kristian af Danmark än en
gång tänkte förklara kejsaren krig och gå i förbund med
svenskarna... Hade Friedländarn, den maktlystne lycko
riddaren Wallenstein, blifvit afskedad af kejsaren, eller höll
han på att stampa en ny här ur marken... Och hvad
tänkte hans sachsiske majestät, den ölstinne Johan Georg?
Skulle han sluta sig till Gustaf Adolf, eller skulle han hålla
med kejsaren? Eller kanske ingendera?... Kanske han bara
ville dricka sitt Bier och spisa sin Wurst i frid och ro...
Och hade många tyska krigsskepp synts på Östersjön?
Frågorna haglade om hvarandra. Man skrek, den
enevärre än den andre. Man hade så mycket att spörja omr
en ville ha reda på det, en på ett annat. Man ryckte och slet
i deras kläder, så det var då icke underligt, att den gode
skeppar Dietricht Pheiff blef ursinnig och utbrast:
— Må fanen taga mig och er med, men jag känner
intet. För vidriga vindar ha vi i flera veckor kryssat på
Nordsjön och Östersjön och veta icke, om kejsarn, påfven
eller Gustaf Adolf är herre i Tyskland... Låt oss
därför gå i frid och dricka en stånka öl och röka en pipa
virginskt här i källaren... Och far åt helvete förresten!
Skeppar Dietricht var blossande röd och arg, så han
fräste. Brummande en svordom, knuffade han undan de
närmaste soldaterna och banade sig väg in i källarsalen.
Där slogo sig de tre skepparne ned vid ett
brunbetsadt träbord, pustade, torkade svetten ur pannan med de
blommiga holländska lärftnäsdukarne och beställde in tre
stånkor skummande starköl och tre pipor god virginsk
tobak.
Källarsalen var mörk, låg i taket och med hög,
nedsmutsad panelning kring väggarne. Här och där voro de
bemålade med underligt slingrande deviser och språk.
I taket och kring dörren och fönstren voro fästa löfruskor,
och enris var strödt på golfvet.
Midt i salen stod ett större bord, kring hvilket en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
