Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Stenröset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 —
endtliga lägret i Garz och låta sina af stridslystnad brin-
nande trupper få tillfälle att slå ett slag för Gud och Sve-
rige. Och samtidigt sände han sin pålitlige vän och gene-
ral, Dietricht von Falkenberg, till Magdeburg för att där
ordna försvaret och uppehålla borgarnes mod. Och Diet-
richt von Falkenberg hade ombedt ryttmästare von Drake
att vara sig följaktig på den färden, och Bemänglet hade
i sin ordning stött på sina vänner kapten Lars Berg och
löjtnanterna Carl Axel Stjernstråhle och Anders Hjelm.
Och nu redo dessa fem ryttare, bistra och allvarliga, genom
den i följd af de kejserliges stormning brinnande stadens
gator.
Alla hade de anlagt en något fantastisk drägt, styrt
ut sig med fjädrar och band, så att de mycket väl kunde
tagas för några af Contis officerare.
— Vi måste påskynda ridten. .Mörkret har snart in-
trädt, och det är bättre att slå läger en mil bortom staden
än nära den. Visserligen tror jag, att ingen skall kunna
upptäcka oss under denna förklädnad; men vi få vara för-
sigtiga, ty mycket beror af vår expedition, yttrade Die-
tricht von Falkenberg till Benranglet.
Men det var icke så lätt att påskynda ridten. Öfverallt
hindrades de, och utanför staden, där det kejserliga lägret
var slaget, blef trängseln så stor, att Falkenberg nästan tänkte
låta den lilla truppen sitta af och ordna sig en plats för natten
i något hörn mellan tälten. Men han besinnade sig, och
färden fortsattes.
På trånga gator mellan långa rader af smutsiga tält,
lappade med brokiga trasor och mattstumpar eller kojor,
uppförda af lera, ris och plankbitar, redo ryttarne fram.
Trängseln var här lika olidlig som i staden. Öfverallt sol-
dater i fantastiska, trasgrannt utstyrda uniformer, som på
en trumma eller en klumpig träbänk spelade landsknekt
eller svuro och trätte sinsemellan; öfverallt smutsiga, fast
pråligt klädda slinkor, med fräcka ögonkast och sminkade
kinder. I ett hörn kysstes två älskande, som om de velat
■suga hål på hvarandras kinder, i ett annat grälade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
