Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Stenröset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 —
stycke nog stort att förse oss alla med en präktig stek.
Lugna dina upprörda känslor ännu en stund, kapteni
Kapten Lars svor vid sin goda pamp, att han ärligen
och utan att smaka pä varorna skulle packa upp den sköna
matsäcken.
Och han begaf sig i väg till hästarne.
Snart kom Stjernstråhle och Hjelm, lastade med väl- ■>
diga fång af trädgrenar och risknippor. Ett bål tändes,
och lågorna flammade lustigt upp mot den svarta slöjan,
som hängde mellan granarnes grenar.
Men general Falkenberg återkom bedröfvad. Han hade
icke funnit något vatten.
— Ni få nöja er med att äta daggvått gräs och torrt
hö, stackars pållar, yttrade han i det han smekande strök
hästarnes mankar.
Snart var aftonvarden uppdukad på ett hästtäcke vid
det flammande bålet. Kapten Lars hade visat sig som en
äkta riddersman. Icke en bit, icke en droppe vin hade fun-
nit vägen mellan hans läppar. Där glänste den röda lübska
skinkan, där lyste den goda getosten, gul och fet, så att den
kunde smälta i mun. Korfven, som den allkunnige Bemäng-
let stekt på det sätt att han på tillspetsade träpinnar stuckit
den rakt in i elden, sände ut en ljufiig doft, och mot de gul-
grå stenkrusen, innanför hvilkas väggar rhenvinet kluckade,
bröt sig eldskenet förföriskt.
Och med hungriga ryttares aptit greps sig de fem
verket an.
— Skål för skön Lisbeth, som skaffat oss all denna
goda mat! yttrade Benranglet sedan de första smörgåsarne
voro inmundigade.
Och general Falkenberg instämde småleende.
Öfver deras hufvuden susade blåsten i grantopparne,
men de sutto i godt skydd och kände intet obehag. Den
kom endast bålets flammor att fladdra än lustigare. De
hotande regnmolnen hade seglat bort, och på den nattsvarta
himmelen lyste stjärnorna med stilla, hemlighetsfull glans.
Då måltiden var slut, och maten omsorgsfullt blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
