Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Simson i filistéernas våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 105
hade nyligen ridit förbi den lilla köpingen Lüderitz, så
kommit till denna flod, på hvilken de icke visste namnet, och
nu var det väl knappast stort mer än fem mil till jungfru-
staden vid Elbe. I morgon middag, om allt ginge väl, borde
de vara framme. Och i den goda förhoppningen insom-
nade de tre svenskarne lugnt. Att hålla vakt ansågs onö-
digt, då dels ingen kunde igenkänna dem som svenskar,
dels platsen låg utom stråkvägen för de kejserliges trupper.
Och föröfrigt voro de så uttröttade efter dagens ansträng-
ningar, att ingen af dem orkade hålla ögonen öppna.
Solen stod redan högt på himmelen följande morgon,
då Bemänglet vaknade vid ett prasslande buller. Han
lyfte ena ögonlocket, men slöt det förskräckt åter. Hvad
satanas, har jag blifvit tokig eller rider mig maran! tänkte
han. Så öppnade han försigtigt båda ögonen på halfglänt.
Potztausend! Synen försvann icke. Skulle det rehnska vi-
net på värdshuset varit för starkt eller lefva bilderna från
striden ännu så lifligt i min hjärna!
Bemänglet hade nog sinnesnärvaro att icke röra sig.
Han endast stirrade framför sig genom halfslutna ögon.
Hvad det nu än månde vara, spöken midt på ljusa dagen
eller hemsk verklighet, var det nog bäst att tills vidare låtsa
som man vore död eller sof. Oförmärkt lyckades han dock,
samtidigt med att han rigtade blicken på general Falken-
berg för att hejda hvarje rörelse hos honom, peta denne i
sidan, så att äfven han vaknade. Falkenberg hade knap-
past återkommit från sömnens drömriken, förrän han af
häpnad spärrade upp ögonen på vid gafvel. Hvad såg
han, och hvarför hade Bemänglet sändt honom en så hem-
lighetsfull blick?
Itundt omkring de tre svenskarne vid den utbrunna,
förkolnade lägerelden stodo hånleende, hotande ett trettio-
tal kejserliga officerare och soldater. Och främst i ringen
syntes tre ridklädda damer, som höjt sina spön, färdiga att
slå till. Falkenberg igenkände kavaljererna, trasriddarne
och de tre furierna från värdshuset. Hur fanen hade dessa
kommit hit?
Gula Brigadens hjältar. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
