Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. En natt i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 213 —
eii3 klarvaken och såg sig förfärad omkring. Nej, det här
dugde ej ! Sofva fick man göra sedan. Nu måste han hålla
skarp utkik hela natten och äfven öfvervaka vakterna.
Äunu stodo soldaterna och borgarne kvar på sina poster,
men samlade i grupper, pratande, skämtande, skrytande.’
An en gång hade Magdeburg, den stolta jungfrustaden vid
Elbe, visat sin ointaglighet, menade de. Den flickan eröfrar
man ej så lätt. Många friare hade hon haft, men alla hade
blifvit snöpligt afvisade! Ha, hal Först var det Karl den
femte, den yfverborne käjsaren under medeltiden. Han kom,
friade, tjusade, krumbugtade och hotade af alla krafter —
men fick korgen. Så skulle Friedländaren, den stolte lycko-
riddaren Wallenstein, försöka sin lycka. Låg vid jungfruns
fötter gjorde han sina modiga veckor. Skickade presenter
i . form . af blixtrande ädelstenar, som skulle tända hennes
hjärta i brand. Men jungfrun var för stolt, och ursinnig
af harm måste riddaren draga sina färde .. . Och sen hade
nu först Pappenheim och därefter Tilly kommit och giljat
till den sköna. Den förste var då en blyg friare. I nära
ett år hade han nu suckat och bedt utanför hennes borg.
Men hvad hade han vunnit ? Några slängkyssar var allt
Och den gamle narren Tilly, en gubbstut på öfver
sextio ar, som såg ut som en papegoja i sin bjärtgröna
spanska drägt med den röda strutsfjädern hängande ned
öfver ryggen — hvad han skulle här och göra, det kunde
då ingen människa begripa... Det var endast en, som vun-
mt jungfruns hjärta: guldkonungen från norden, Gustaf
Adolf, alla trogna protestanters hopp och alla papistiska
djäflars förstörare ... Och nu var han här. I morgon dag
skulle jungfrun sluta honom i sin famn och sen skulle
bröllopet stå. Jubel och gloria! Då skulle burgunder och
rhenskt rinna i strömmar, de dyrbaraste brokader och kläden
skulle tagas fram och den gödda kalfven skulle slagtas !
Akta er, att ni inte själfva bli slagtade i stället för
den gödda kalfven! mumlade Hjelm, där han satt på lavetten
och åhörde deras skrän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
