Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Värdshuset »Den gyllene bägaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 —
stråhle, i det han ännu en gång bugade sig. — Dina stor-
artade rikedomar (som "du stulit litet här och hvar, tänkte
han för sig själf); ditt nobla sätt (som mest yttrar sig i
lögner oen bedrägerier); ditt glänsande förstånd (som är så
virrigt, att du knappast kan tala en sats till punkt, utan
endast babblar osammanhängande); ditt ståtliga yttre (som
mera liknar en liderlig fauns] än någonting annat); och ditt
nkufliga mod (som visat sig däri, att du aldrig gjort en ärlig
stöt utan alltid fegt krupit undan) äro vida berömda.
Tillåt en — svensk, höll han på att säga, men hejdade
sig __ ung adelsman att betyga sin utomordentliga aktning
och beundran.
Stjernstråhle gjorde en konstpaus och betraktade
■Gyllingkorn.
Denne riktigt pöste af själfbelåtenhet. Med en för
honom egendomlig ryckning på axeln och öfverarmen ville
han liksom tillkännagifva sitt välbehag och, i det han stolt
-blickade omkring sig, säga:
— Nå, är jag icke en nobel man?
— Dina glänsande talanger, fortsatte Stjernstråhle, äro
alltför väl kända för att jag här skulle behöfva upprepa
dem. Jag vill endast påminna om dina otaliga segrar hos
-damerna, hvilka godt kunna täfia med Don Juans ett tusen
och tre (men som ofta vållat dig svåra sparlakanslexor af
din hulda maka och många förargliga förödmjukelser. Du
kanske minnes den gången, då du besökte den sköna fastän
något feta borgarhustrun, öfverraskades af mannen, gömde
dig likt en feg hund i ett skåp, upptäcktes och måste
blidka den rasande borgaren med att skänka honom din
vackraste lifrock, den gången var du icke fullt så stolt som
nu, tänkte Stjernstråhle). Jag vill endast påminna om din
glänsande musikaliska begåfning, som tillåter dig ogeneradt
— mycket ogeneradt — spela både cello, clavecin, cittra,
oboë och viola, i synnerhet viola d’amour (fast du egent-
ligen icke kan behandla något instrument, och aldrig på
strängarne gripit en ren ton); om din vidunderligt sköna
sångröst (som låter likt en sprucken kärringstämma, och
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
