Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Skogsstigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 346 —
.—. Ja I Och. den missunnade man oss. Hur lumpna
kunna icke mänskorna vara!
— Mycket värre! Mycket värre! mumlade Hjelm.
— Nå, fortsatte syster Cecilia, på tredje aftonen, då vi
åter möttes i skogen, upptäckte de väl oss, men gåfvo sig
icke tillkänna. Min faster förberedde en större kupp. Och
vi anade naturligtvis ingenting, utan kysstes och smektes
och jollrade och pratade i all oskuld och ärbarhet.
— Men hvad sade fastern, då du kom hem?
— Hon låddes fortfarande om ingenting och, jag, min
dumma flicka, märkte ingenting häller.
— Nå, då var ju saken bra.
— Jo vackert! Vänta skall du få höra... Söndagen
därpå _ detta var på fredagen — kom min far som van-
ligt ut på besök. Jag befann mig just då på ett besök
hos en stackars sjuk torparhustru, så jag träffade honom
icke genast vid hans ankomst. Då jag inträdde i salen,
satt min faster i soffan, medan min far gick af och an på
golfvet. Jag märkte genast, att han såg mycket allvarlig,
nästan ond ut; men jag fäste mig ej därvid i tanke, att
det var någon affärsspekulation, som gått honom emot. ..
Middagen åts under tystnad, hvarpå jag skyndade ut till
mötesplatsen vid skogsliden, glad öfver att få träffa min
Heinrich.
Han var redan där, då jag kom fram. Jag kastade
mig genast i hans famn och slöt mig till hans bröst, lyck-
lig öfver att ha sluppit undan mitt tråkiga hem och få vara
tillsammans med min älskade. Och så började det sed-
vanliga småpratet oeh smekningarne.
— Men nästa söndag går jag bestämdt upp till din
far och anhåller om din hand. Hvarför skulle jag icke
det. Visserligen är jag icke rik som din far och ej häller
af adel - och däri är jag ju lik dig. Men jag är en god
soldat, fänrik, med hopp om snar löjtnantsfullmakt och
framför allt, Cecilia, jag älskar dig öfver allt på jorden .. .
Och hvarför skulle jag då icke kunna begära dig till mm
hustru? . .. Om du vill ha mig förstås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
