Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Skogsstigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 355 —
skulle inspärras på mitt rum och icke få lämna det,- förrän
an gaf sin tillåtelse.
Och du svarar för att flickan också håller sig inne,
vände han sig barskt till min faster.
— Var du lugn, min högtärade bror. Jag skall vaka
öfver henne, som vore hon min dyrbaraste skatt. Det
skall bli mig ett sant nöje, yttrade min faster.
Och sannerligen tror jag icke att gumman menade
hvad hon sade.
Men jag hade knappt hunnit till början af trappan för
att som fånge gå upp på mitt rum, då min far häftigt ro-
pade mig tillbaka.
Mitt hjärta fylldes af hopp. Kanske ångrade han sig?
Jag var ju dock hans enda dotter, och kanske tyckte han,
att han behandlade mig för hårdt?
Ödmjukt vände jag åter till hans sida.
— Jag vill minnas, att Cecilias fönster ligger utåt träd-
gården, vände sig min far till fastern. Det är så godt, att
de första dagarne hålla henne innestängd i det lilla rum-
met innanför korridoren, ifall den där landsvägsriddaren
och fattiglappen kommer att stryka här omkring och för-
söka göra tecken åt henne.
— Ja, jag tänkte just föreslå dig det, gnällde min
faster.
Och så blef jag inföst i den halfmörka skrubben in-
nanför korridoren.
Nu kände min förtviflan inga gränser. Så fort jag
kommit in och dörren, hvilkens gnisslande lås föreföll mig
som den starkaste fängelsebom, stängts bakom mig, kastade
jag mig storgråtande raklång ned på golfvet. Jag hängaf
mig helt åt min smärta. Aldrig mera tyckte jag mig
få en glad stund i lifvet. Jag bad till Madonnan, att jag
skulle få dö så snart som möjligt, ty det föreföll mig, som
’ om jag icke skulle kunna härda ut att lefva.
. .. Och när jag tänkte på våra möten i skogen ! Hur
lyckliga, hur jublande glada vi varit! Hur ljus framtiden
och lifvet synts oss! Hur skön all världen! Då flödade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
