Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Skogsstigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett litet knyte med det nödvändigaste och vänta mig vid
vanlig tid. Det öfriga skall jag ombestyra.
Jag kunde knappast reda mina tankar, då vi stego
upp från bänken. Blott ett visste jag: Att jag skulle
följa Heinrich hvart det än bar.
Då vi uppnått randen af trädgården, slöt han mig
ännu en gång hårdt i sina armar och kysste mig innerligt.
— Så är du nu min hustru, Cecilia! hviskade han.
Sof lugnt och lita på mig! I morgon afton är jag åter
hos dig. Och då följer du mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
