- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
383

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Flykten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

383
tryckte mig med våld ned i vagnen och jag svimmade
ännu en gång.
Och på det sättet fördes jag åter till min fasters gård.
Heinrich fick ligga kvar på vägen och jag vet i denna stund
icke, om han är lefvande eller död.
När vi kommo hem, skuffades jag in i den mörka
skrubben vid korridoren. Faster smällde igen dörren, se-
dan hon hytt med händerna mot mig och skrikit:
—- Ligg där du, din liderliga slyna! Gråta skall du
fål Svälta skall du få! Och jag skall skicka efter din far;
och han skall piska dig... piska dig I
Men jag hörde knappast, hvad hon sade. Jag låg
där med torra ögon, likgiltig, trött, likt en drunknande som
sjunker.
Hvad brydde jag mig om att jag skulle svälta! Eller
piskas! Hvad brydde jag mig om all världen nu! Min
lycka var i kras. Mitt lif var slut. Och med mig fingo
de handla, bäst de gitte.
Nå, min far anlände på förmiddagen. Han utfor i
hårda ord mot mig; men jag svarade honom ej ... Då frå-
gade han till slut:
— Vill du nu bli ordentlig, flicka, och gifta dig med
Priscus — så hette min fasters skyddsling, som hon be-
römt så mycket för mig. — Du vet, att både din faster och
jag önska det. Det är en bra och hederlig karl.
—- Tvi för en sådan narr! Det är en hårdhjärtad,
eländig pänniugelump, en dräng, en tillgjord åsna! skrek
jag och spottade på golfvet.
Då blef min far rasande, körde in mig igen i skrubben
och nästa morgon fördes jag hit till klostret. Och här har
jag nu vistats i öfver tre år. Och jag vet icke, om Heinrich
är död eller lefvande.
Syster Cecilia tystnade. Under hela hennes berättelse
hade Hjelm än betraktat henne uppmärksamt, som om han
i deu blida nunnans drag velat söka bilden af den unga,
glada flicka, som stämde möten i skogen med en okänd
sven och sedan lät enlevera sig af honom. Och fastän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free