Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid / 410 (1899) Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Trosskärran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Några hunno undan. De flesta på den sidan anfallet skedde
blefvo nedgjorda.

Ur tälten kommo Tillys och Pappenheims soldater
utrusande, somliga utan skjortor, andra utan både skjortor
och tröjor och stöflar, yrvakna, vimmelkantiga af ropen och
vapenbraket; men alla med höjda pampar, huggande,
stickande blindt omkring sig.

Yi rusade på med Brahe och Benranglet främst. En
bård strid utspann sig; men som fiendens myllrande skaror
ännu voro alltför oordnade bröto vi oss ledigt väg fram.



Mörkret och anfallets plötslighet gjorde kampen
synnerligen häftig. Och jag misstänker, att mången gång svensk
kämpade mot svensk och kejserlig mot kejserlig. Det
kunde icke fanen se skilnad på vän eller fiende i nattens
dunkel.

Öfverste Nils Brahe galopperade som en afgrundsande
från plats till plats, där striden brann hetast. Han tycktes
allestädes närvarande, öfverallt uppmuntrande, ordnande.

Åh, det var en härlig syn att se hans ungdomliga
gestalt, hög på hästryggen, skymta fram i vimlet! Hatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>