Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Trosskärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 430 —
kurfursten Johan Georg själf med sitt hästgarde och be-
ridna milis.
Den gode kurfursten säg djupt allvarsam ut. Hans
pussiga, grofva ansikte var högrödt både i följd af ölsejd-
larnes mångfald och af spänningen angående morgonda-
gens strid.
— God afton, eders härlighet i ropade kungen gladt, i
i det han hälsade honom. I morgon gäller det. Då skola
vi klappa om de kejserlige.
— Ers majestät kan lita på sachsarne, svarade Johan
Georg.
— Det ser ut att vara präktigt folk: stora, starka, ståt-
liga karlar på välfödda stridshästar.
— Vi, sachsare äro ett tappert släkte, menade Johan
Georg, i det han bröstade sig i sadeln.
— Få se, få se, mumlade Gustaf Adolf, i det han efter
att ännu en gång ha hälsat kurfursten fortsatte ridten.
Han passerade sachsarnes center med fotfolket under
hertigen af Sachsen-Altenburg och därpå deras högra flygel
under fältmarskalk Arnim.
Äfven denne hälsade kungen hjärtligt.
— Arnim är den ende bland alla sachsiska befälhaf-
vare, som jag har fullt förtroende till, yttrade kungen till
Horn och Banér, som nu ryckt upp till hans sida.
— Ja, de andra duga då icke mycket till, svarade
Banér, på sitt obesvärade vis.
— Åtminstone icke kurfursten, yttrade Gustaf Adolf
leende.
Men Horn, som just skulle stödja sin flygel på dessa
sachsiska trupper, red tyst och mulen bredvid de öfriga.
Nu passerades svenska reserven, där centern kommen-
derades af den stolte skotten, öfverste Hepburn samt högra
flygeln, bakom Gustaf Adolf, af Johan Banér.
Då denne kommit midt för sina trupper, saluterade
han kungen med värjan och intog sin plats framför dem.
Kungen höll inne framför sin flygel och Teuffel och Horn
skyndade till sina platser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
