Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Trosskärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 431 —
Men innan han skilts frän dessa sina närmaste män,
yttrade han till dem.
— Yi träffas om en timma vid min vagn.
Snart hördes aftonbönen läsas af fältprästerna vid de
olika regementerna och psalmer togos upp. Ur sträfva
strupar ljödo melodierna. Det var en väldig kör, hela
svenska och sachsiska härarne, trettiotusen man stark, som
sjöng. Och mäktigt, klart, förtröstansfullt steg i den tysta
kvällen sängen mot mörk natthimmel.
Därpå tändes eldarne och hären lägrade sig i full slag-
ordning vid bivuakerna.
Något öfver en timma senare samlades de förnämsta
generalerna och öfversterna vid kungens vagn. Denne
framställde nu för dem planen angående morgondagens
strid och slutade med ett tal till sina i så många faror och
bekymmer pröfvade höfdingar och vänner.
— Mina redliga bröder! yttrade kungen. Om jag hade
att göra, icke med eder, utan med andra män, hvilkas
tänkesätt vore mig mindre bekant, mindre pröfvadt, då
skulle jag måhända akta nödigt att dem med ord och tal
uppmuntra. Men jag ser på edra glada blickar att sådant
denna gåDgen är öfverflödigt. Så är det ock. Vår sak
kräfver svärd, icke ord. Och svärd behöfvas. Jag vill
nämligen ieke, och jag bör icke förakta våra motståndare,
och framställa saken lättare än den i själfva verket är. Så-
dant bedrägeri vore orättvist mot eder, som jag ännu al-
drig sett vika för någon fara, hur stor den än varit.
... Jag säger eder därför, att vi hafva mot oss en
fiende, stark och mäktig, i detta blodiga spel nästan dag-
ligen öfvad och dessutom så van vid seger, att han under
långvariga krig nära nog aldrig erfarit något annat. Men
ju ärorikare fiende, desto större ära att honom besegra och
att genom ett enda slag på oss öfverflytta alla hans förut
vunna lagrar! Och därmed följa också alla hans eröfrin-
gar och byten, tagna under så många lyckliga fälttåg.
. . . Jag vet väl, att I och edra soldater ofta skämtande
bruka säga, att man i min tjänst visserligen kan blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
