- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
443

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. »Framåt, min Gula Brigad!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 443 —
Öfversten för Gula Brigaden, Nils Brahe, riktade några
ord till sin adjutant, ryttmästar Drake, den där ock Ben-
ranglet kallades.
— Jag har nyss fått order från general Teuffel, att
Gula Brigaden skall rycka fram, yttrade han. Horns vänstra
flygel bör vara hårdt ansatt. . . Ni rider till kungen och sä-
ger honom detta! . . . Under tiden skyndar jag att hjälpa
Horn med min Gula Brigad.
Bemänglet stack pampen i skidan, satte sporrarne i häst-
buken och galopperade i väg.
Gula Brigaden ryckte fram ur linien, gjorde en sväng-
ningsrörelse åt vänster och marscherade mot Horns flygel.
Här var striden i full gång. Krutröken och dammet
stodo i höga moln. Kanonskotten dånade, så att man knappt
kunde höra hvarandras röster. Muskötelden smattrade.
Pamparnes eggar klingade mot stålsmidda hjälmar. De
höllo diskanten, medan läderkanonernas åska brummade
basen.
Dammolnet från vänster, som kapten Lars sett, hade
mycket riktigt varit Isolanis fruktade kroater. Med ursin-
nigt raseri höggo dessa in på de sachsiska soldaterna. Dessa
unga, nyss värfvade bonddrängar, i hvilkas händer märken
efter plogskaftet och dynggrepen ännu sutto kvar, gjorde
ett lamt motstånd. De försökte så godt de kunde att pa-
rera kroaternas svängande pampar; men hvad kunde deras
klumpiga bondarmar uträtta mot vana krigares tag. Och
än mer än af de blänkande stålen förfärades de öfver de
svartmu.skiga motståndarnes hemskt lysande ögon och vilda
anletsdrag. ’ Och redan efter första sammandrabbningen
flydde de, kringspridda öfver fältet.
Kurfursten, hans evangeliska härlighet, Johan Georg
började starten. Stolt paraderande framför sina i granna
uniformer klädda regementen såg han Isolanis smutsiga
kroaters stormande anfall.
— Fy fanen, här kan man ju mista lifvet! tänkte hanr
svängde om hästen och satte af i galopp.
Sträcka efter sträcka redo de tappre herrarne i ursin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free