Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. »Smäll på de spanska hundarne!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 520 —
— Fast egentligen skulle han förstås ha hängt de fega
usliugarne. Fy tusan sånt pack! mumlade han.
— Ja, det tycker jag också . . . Men nu skall jag fort-
sätta historien, återtog Hjelm.
. . . Bytet var verkligen omätligt. Hela staden och den
kringliggande landsbygden tycktes i slottet ha hopat sina
rika förråd af dyrbarheter. En hel skattkammare af gnid
och silfver fanns där. En storartad rustkammare med många
usen rustningar, musköter och värjor, en mängd präktiga
kanoner och en myckenhet ammunition. Väldiga magasin
fyllda med spannmål och i stallen en massa ståtliga hästar.
Och dessutom en storartad vinkällare med de yppersta viner.
Bemänglet slickade sig om munnen.
Det riktigt vattnas i gommen på mig, ’ jdtrade han.
Potz tausend, att jag icke var med! Då kunde man fått sig
ett ärligt rûs.
Och han höjde bägaren till läpparne och tog sig eu
väldig klunk.
— Dessutom togs en massa böcker och handskrifter,
återtog Hjelm. Jag vet icke egentligen, hvad kungen skulle
med dem, men han var mycket förtjust i dem, fastän
krigsöfverstarna ryckte på axlarne. Men inpackade blefvo
luntorna och hemskickade till Sverige.
... Men ännu återstod en sak. Vi visste att biskopen
skulle ha en hemlig skattkåmmare någonstäde3. Vi sökte
och sökte öfverallt. Men omöjligt. Ingen kunde finna den.
Slutligen lyckades vi under hot om galgen få en af mun-
karne att omtala, hvar den fanns
Nyckeln letades rätt på. Dörren slogs upp, och för
våra häpnande blickar sågo vi en hvalfkällare, där kista
stod vid kista, f}dlda af guld- och silfverstakar, gyllne du-
kater, smycken, ädelstenar und so weiter.
Soldater fingo befallning att bära upp kistorna på borg-
gården. De gjorde så, medan vi officerare tillsågo att in-
gen snattade. Nog lyste blickarne af begärlighet efter gul-
det på dem, men ingen tog det minsta.
Då inträffade det, att botten på en af kistorna sprack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
