Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 532 -
rodnat det minsta äfven om de kunnat läsa dem i all sin
prakt.
Yid ett flottigt ekbord slogo sig de tre studenterna ned.
De vinkade åt tavernarn och snart hade de tre stånkor skum-
mande starköl och tre kritpipor med holländsk tobak i
munnen. Efter den första klunken sågo de stig bättre om-
kring.
I närheten al de unga studenterna sutto två officerare.
Den ene af dem, som tycktes ha rang af kapten, var en stor grof
karl på omkring en fyratio år. Kinderna och den stora örnnäsan,
öfver hvilken sträckte sig ett ärr efter ett pamphugg, voro allde-
les rödbrusiga i följd af ymmigt förtärande af det goda Rostoe-
ker eller Wismarölet, munnen med de tjocka läpparne var half-
öppen och visade en rad af svartbruna betar, och ofvanpå den
vredo sig ett.par väldiga gråsprängda knäfvelborrar. Bredvid
sig hade han på bänken lagt sin stormhatt och sitt brösthar-
nesk, som han för värmens och bekvämlighetens skull ta-
git af sig och hade endast på sig en lädertröja, hvilkens
gulbruna färg mörknat genom gnidningen mot rustningen.
Ett stycke från honom satt en yngre, välväxt och nå-
got mera omsorgsfullt klädd soldat, som tycktes vara hans
fänrik.
Men mellan dessa båda, med den rödbrusige kaptenens
arm kring sin midja, hade en ung kvinna på några och
tjugo år slagit sig ned. Hon var mörk och ganska vacker,
men munnen lyste sinnligt röd och hennes blickar voro
spelande oblyga. Kring lifvet bar hon en jacka af tjockt,
mörkblått sammet men under denna en simpel bomulls-
kjol. Armarne voro prydda af smutsiga spetsmanchetter
och på sitt mörklockiga hufvud hade hon käckt tryckt en
liten karlhatt af ljusgrå filt.
Gång på gång läppjade hon på sitt glas med sött spanskt
vin och kastade förstulet sina blickar på den unge fänriken,
hvilken, då den rödbrusige kaptenen tog sig en klunk ur det
väldiga kruset, i smyg sökte trycka hennes hand. Men ibland
märkte kaptenen fänrikens tilltag, sände honom en ilsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
