- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
533

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 533
tjurblick och gaf till ett brummande, medan han samtidigt
med rofvets rätt tryckte flickan fastare intill sig.
Unge Niklas skrifvare iakttog scenen och kunde ieke
återhålla ett leende, i det han gaf kamraterna en vink att
se åt samma håll.
— Akta dig! Om kaptenen märker något, kan det gå
dig illa, yttrade den blide Franz.
— Bah! tåla då icke mänskor att man ser på dem,
svarade Niklas med ett föraktfullt leende.
Men tag dig i akt i alla fall! Du vet hur lätt du
har att förarga folk.
jag känner till det där. Ibland behöfver jag
ju knappast visa mig, förrän somliga mänskor, i synner-
het äldre bli alldeles ursinniga. Det måtte ligga någon-
ting i mitt sätt, som förargar dem. Men det beror san-
nerligen mest på deras egen trångskalliga dumhet. Bara
de äro något till åren, vilja de förstås att man skall hysa
den djupaste vördnad för deras gråhåriga idiotism. Men
se det lyckas icke alltid, svarade Niklas skrifvare.
— Men akta dig ändå!
— Ah! Tig! Jag skulle verkligen vilja taga den där
lilla skönheten från det gråsprängda rödmoset.
Ju längre Niklas såg på flickan, dess mer slog hon an
på honom. Hon höll sitt mörklockiga hufvud så käckt
och behagfullt, de svarta ögonen sköto blixtar och den
lilla munnen lyste vällustigt röd.
Niklas skrifvare riktigt längtade. Nu hade han fått
blod på tand. Och i ett, som han trodde, obevakadt ögon-
blick nickade han lätt åt flickan och höjde menande sin
stånka.
Flickan såg det och log. Men tyvärr märkte äfven
kaptenen det. Och då skulle man sett på det gråsprängda
rödmoset. Han for upp från bänken som stungen af en
nål och drog sin väldiga pamp, hvarvid den unge fänriken
passade på att nappa till sig flickan.
De tre studenterna sprungo äfven upp från bänken och
Niklas skrifvare drog också sin värja. Han bleknade vis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free