- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
554

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 554 —
•en sten. Ni måtte ha hårda muskler i er vänstra arm, min
vän, ropade Benranglet beundrande.
Niklas skrifvare svarade ingenting. Han stod endast
•och stirrade på liket med vild blick. Det var första gån-
gen han dödat en människa och det kändes obehagligt.
Wolf och Franz rusade fram till honom och tryckte
ifrigt hans händer. De hade mycket fruktat för sin väns
lif och voro nu utom sig af glädje. De dansade och hur-
rade och uppförde sig likt galningar.
Niklas skrifvare stod som i en dröm och det var nära
att tårarne börjat rinna. Men han bemannade sig och vände
sig bort med en känsla af äckel.
— För tusan, min unge vänl Se då inte gråtfärdig
ut. som en förförd mademoiselle! brummade Benranglet.
Ni har gjort er sak som en hel karl. Och ni kan vara
stolt öfver att ha besegrat en så fruktansvärd duellant som
kapitain von Teuffelstein... Ja, frid med dig, min gode
kapten! vände sig Benranglet till liket. Det trodde du väl
aldrig, att du, regementets fasa och segrare i så många
dueller, skulle bli öfvermannad och dödad af en ung stu-
dentglop. Men så går det. När minst vi ana det, kommer
ödet i följd af en kula eller en värjstöt och vänder upp
och ner på oss. Och så ligga vi där med benen i vädret.
Gute Nacht!
Det var liktalet öfver den tappre kapitain von Teuffel-
stein.
— Låt oss gå härifrån, sade Niklas skrifvare i det han
drog på sig tröjan.
— Ja, låt oss göra det. En god frukost skall smaka
bra nu, menade Benranglet.
Alla de öfriga instämde.
Just som de skulle aflägsna sig, utbrast Wolf:
— Men för tusan Niklas! Din vackra dolk! Kapte-
nen skall väl icke använda den som hufvudprydnad i
grafven ?
Och han sprang fram till den döde och ryckte ut
vapnet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free