Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557 —
Skön Zuleima slog upp sina stora, strålande svarta ögon,
log och sade:
— Jag är så sömnig, min vän. Låt oss sofva ännu
en stund.
Hvarpå hon slöt ögonen och vände sig på andra si-
dan.
— Nej, nu måste vi gå upp, yttrade fänriken brutalt
och knuffade ännu en gång till henne.
Zuleima slog åter upp sina sköna ögon och betraktade
honom förvånad.
— Ar du missnöjd med mig, min vän? hviskade hon,,
det hon slingrade sina hvita armar om hans hals.
— Ach was! sade fänriken och sköt henne från sig...
Vi måste gå upp, förstår du. Vi måste släppa ut kapte-
nen, som vi stängde in i källaren i går natt.
— Kaptenen! Den tjocke kaptenen! Tänk hvad han
skall ha svurit och gormat i den mörka, kalla källaren.
Ja, det var annat än att ligga i en varm bädd. Ha, ha, ha!
Och skön Zuleima brast ut i ett silfverkliugande,
ohejdadt skratt.
— Det är ingenting att skratta åt, muttrade fänriken.
Jag kommer att få dingla i galgen för det strecket.
— Du, min älskling, i galgen? Ack, min stackars vän,
min stackars vän. Skall du i galgen? Aldrig får jag nå-
gon, som jag tycker så bra om som dig. Jag blir otröstlig.
Och skön Zuleima slöt sig gråtande till fänrikens bröst.
Men icke kunde de ligga hela dagen och gräma sig.
Upp måste de och ut att träffa kaptenen, hur bittert det
än sved. Och med darrande hjärtan klädde de sig, med
darrande ben gingo de till den fatala källaren, och med
darrande händer trefvade de på låset.
Dörren sprang upp. Källaren var tom. Kaptenen för-
svunnen.
Zuleima drog en suck af lättnad.
— Nu skall du se, att kaptenen icke är så ond. Han
har ju fått sofva i sin säng i natt, visserligen ensam
— men ändå. .. Och så skulle han ju duellera på mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
