- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
565

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 565 —
sin rival och tänkte endast på att vinna så mycket som
möjligt.
Allt vildare blef dansen, allt högljuddare skrålet och
sången, allt våldsammare gester och piruetter. Sanden, som
dragits in med de kommandes skodon, dammet, som frid-
fullt under flera månader legat på hyllor och skänkar, yrde
kväfvande omkring, och tobaksröken steg i tjocka moln
mot taket. De kulörta lyktorna lyste matt som bloss i tät
dimma. En och annan student hade redan ramlat på golf-
vet under någon bänk och låg där på rygg skrålande och
stampande takten. Och bakom disken hade den tjocke ta-
vernaren slutat upp med att skratta och lagt sitt hufvud
till att hvila mot ett tömdt ölfat. Där sof han den lyck-
liges sömn utan aning om alla de stolar, bänkar, bord,
krus och buteljer, som sparkades sönder.
Till slut blef luften så tjock, att man knappast kunde
se hvarandra utan figurerade på måfå hvar och en för sig.
Då lutade sig ung Niklas skrifvare mot skön Zuleima
och hviskade henne ett par ord i örat.
Hon såg upp, log och nickade.
Och en half minut därefter befunno sig dessa två på
gatan, gående arm i arm tätt tryckta intill hvarandra.
— Nu följer du med mig hem, hviskade ung Niklas
skrifvare.
Zuleima nickade.
— Jag har det visserligen icke vidare schangtilt, men det
gör ju ingenting.
Och skön Zuleima log och nickade ännu en gång.
Upp för tre mörka, branta trappor, tvärs öfver en kol-
svart vind, in genom en dörr, så låg, att man måste böja
hufvudet, för att icke hatten skulle svepas af -— och man
var i Niklas skrifvares bostad.
Han slog eld och tände ett ljus. Där stod skrifbordet,
där lågo manuskripten, så som han lämnat dem föregående
kväll, där låg det förseglade brefvet, som skulle lämnats
till hans bror, för den händelse att duellen för Niklas
fått en dödlig utgång. Han tog det och ref sönder det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free